Medveten svartmålning

Ett mantra som förs fram i massmedia är att Sverige skulle ha fallit i välfärdsligan från tredje till sjuttonde plats.

Sant är att Sverige ligger på sjuttonde plats om måttet köpkraftsrelaterad bruttonationalprodukt används. Köpkraftrelaterad BNP innebär att man viktar BNP per person med hänsyn till pengarnas köpkraft, det vill säga vad man köpa för sin nettoinkomst (efter att skatten har betalats).Metoden går ut på att jämföra priserna i olika länder för en tänkt ”korg” av varor och tjänster, som i USA kostar 100 dollar. Detta mått underskattar den välfärd, den offentliga sektor, som är ett resultat av skattefinansiering.

Köpkraftsrelaterad BNP är en relativt ny mätmetod. Den tidigare gängse metoden var att enbart mäta BNP (summan av värdet på de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år). I denna ”liga” kommer Sverige på delad tredjeplats i EU enligt OECD:s statik (delad åttondeplats bland ett 30-tal länder i hela OECD). EU:s medlemsavgift bestäms heller inte på basis av den köpkraftsrelaterade BNP:n utan på bruttonationalinkomsten (BNI = BNP:s intäktssida).

Det är därför som Sverige betalar så hög medlemsavgift, 23,3 miljarder (1,27 % av BNI) och är en av EU:s nettobidragsgivare.

BNP-måttet i sin tur har vissa begränsningar; det tar inte hänsyn till självhushållning, hushållsarbete, svartarbete, kriminalitet och prostitution, miljöförstöring; det behandlar alla produkter lika oavsett om de är nyttiga eller inte och det mäter heller inte hur produkterna fördelas mellan människorna i ett land.Det finns en rad andra sätt att mäta levnadsstandarden i ett land.

Man kan ta fram siffror om energiförbrukning, läskunnighet, förväntad medellivslängd, barnadödlighet, antal läkare per tusen invånare, antal telefoner per tusen invånare och så vidare. I de livskvalitetsindex som ett av FN:s underorgan använder brukar Sverige hamna i den absoluta toppen. I det senaste livskvalitetsindexet hamnade Sverige på andra plats efter Norge.

En annan undersökning om barnadödlighet visade att barnadödligheten i de fattigaste områdena i Sverige, dvs. vissa storstadsförorter och glesbygdskommuner, ändå låg på samma nivå som i de rikaste områdena i USA. Detta är en indikator på att den offentliga sjukvården och den allmänna hälsostandarden i Sverige fortfarande håller en hög nivå och samtidigt att inkomst- och förmögenhetsskillnaderna i USA är mycket stora, eftersom barnadödligheten i de fattigaste områdena i USA är jämförbar med den i tredje världen.

Syftet med denna genomgång är definitivt inte att understödja nationellt självskryt, inte heller att skönmåla socialdemokratisk regeringspolitik. Däremot är det viktigt att göra en nykter analys av de verkliga förhållandena.

När de borgerliga ideologiproducenterna svartmålar situationen, så är det verkliga syftet att understödja en fortsatt nedmontering av den offentliga sektorn och en ytterligare privatisering.

Många ledande företrädare för det socialdemokratiska partiet har ingen inbyggd motståndskraft mot denna propaganda, därför att de själva står för en borgerlig ideologi. Därför snappar de upp upp den borgerliga propagandan, friserar den på lämpligt sätt och för den vidare.

Per-Åke Lindblom