Gränser utan kontroll blir kontroll utan gränser

Den 25 mars blev Sverige operativ medlem i EU:s passunion, det så kallade Schengensamarbetet. Det innebär att passkontrollerna rivs mellan Sverige och övriga Schengenländer, men samtidigt ökar kraven på att Sverige kontrollerar vilka som släpps in i landet och därmed i Schengenområdet. Förutom en skärpt yttre gränskontroll, blir det en ökad kontroll och övervakning inom respektive Schengenland.

Färre ska få asylchans

Formellt sett brister Sverige fortfarande på en punkt vad gäller Schengens regelverk. Sverige har ännu inte infört en lag om att flygbolag och färjerederier som transporterar illegala invandrare ska kunna bötfällas.

Långt över 500 personer som anlände till Arlanda illegalt under åren 1999 och 2000 har fått politisk asyl i Sverige. Ytterligare över 1800 som kommit till Sverige utan ordentliga handlingar har fått stanna av humanitära skäl, visar statistik som Migrationsverket tagit fram åt Dagens Nyheter.

Men om flygbolagen levt upp till myndigheternas regler skulle ingen av dessa ens ha kunnat söka asyl, utan de flesta skulle ha stoppats av flygbolagen redan vid incheckningsdisken på avreseorten. Flygbolagen är nämligen skyldiga att stoppa människor som inte har giltiga resehandlingar till EU, vilket flyktingar av naturliga skäl inte har. I dag får flygbolagen bekosta återresan, men den sanktionen används sällan och gränspolisen kallar den ineffektiv.

De andra Schengenländerna har krävt att Sverige ska införa böter för flygbolag som tar ombord människor som har falska pass eller som förstör eller lämnar ifrån sig sina handlingar ombord. I juli ska en utredning vara färdig. Migrationsminister Maj-Inger Klingvall har sagt att Sverige kommer att införa böter i någon form.

Samtidigt strävar EU efter att än hårdare dra åt tumskruvarna på transportbolagen. Nu diskuteras ett förslag som ytterligare skärper straffen mot flygbolag och färjerederier som bryter mot reglerna. Inrikesutskottet i EU-parlamentet föreslår att böterna ska bli 5 000 euro per passagerare – omkring 45 000 kronor. Dessutom måste transportbolagen betala uppehållskostnaderna för de asylsökande och ta större ansvar för återsändandet. Det gör det mycket dyrt att släppa igenom någon med falskt pass eller falsk visum.

En hög mur runt EU

Den flykting- och invandringspolitik som förs i EU är brutal och inhuman. Den handlar om mer taggtråd, larm, övervakning, polis och effektivare utvisningsmetoder En hög mur byggs runt EU.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch pekar på ett antal förändringar som genomförts på senare år i Västeuropa: ökade visumkrav för medborgare i länder som har många flyktingar, höga böter för flygbolag som transporterar flyktingar som saknar giltiga resedokument, inrättande av tjänster för europeiska invandrarmyndigheter i flyktingars ursprungsländer och övervältring av ansvar för flyktingar på länderna i Centraleuropa där flyktingar löper större risk att bli tillbakaskickade med tvång. Massavvisningar, utan att varje enskild individ fått sitt fall prövat, har blivit rutin.

Idag finns få möjligheter för flyktingar att ta sig till EU på laglig väg.

– Det finns i princip bara ett sätt att ta sig in i EU, att använda sig av falska handlingar när man reser, säger Magnus Beierlein på Migrationsverkets Arlandakontor.

Inträdet i Schengen minskar möjligheterna ytterligare att ta sig till Sverige. Visumreglerna skärps. Idag krävs visum från 111 länder. När Schengenavtalet träder i kraft krävs det från 130 länder.

Transportbolagen tvingas sålla passagerarna hårdare. Om de transporterar personer med falska pass eller visum ska de kunna dömas till böter.

På så sätt hindras flyktingarna ifrån att söka asyl. Därmed återstår bara flyktingsmugglarnas tjänster.

Omkring 75 procent av de asylsökande i Sverige kommer hit efter att ha köpt resan av människosmugglare, enligt Rikskriminalpolisen.

Gränskontrollerna ökar

Många kanske trodde att passkontrollen skulle kräva mindre resurser, när gränserna öppnas mot nästan hela EU. I själva verket blir kontrollerna fler och hårdare.

Bortfallet av de inre gränskontrollerna ska kompenseras med förstärkt bevakning och kontroll vid Schengenländernas yttre gränser. Dit räknas alla land- och sjögränser samt flygplatser och kusthamnar som enligt Schengenreglerna inte räknas som inre gräns.

De yttre gränserna ska bara kunna passeras vid auktoriserade gränsstationer under fasta öppettider. Minimum är att alla personers identitet ska fastställas genom kontroll av resedokument. Det gäller både vid inresa till och utresa från Schengenområdet.

För utlänningar (enligt Schengenkonventionens definition varje annan person än medborgare i EU:s medlemsstater) är kraven högre, i synnerhet vid inresa. Rätten till inresa, arbete och vistelse ska kontrolleras. Förutom pass och inresetillstånd ska personen – "i förekommande fall" – kunna uppvisa dokument som "bevisar syftet" med vistelsen samt ha tillräckliga ekonomiska medel för att klara sitt uppehälle och kunna utresa efter vistelsens slut.

Dessutom krävs att utlänningen inte finns registrerad på Schengenländernas gemensamma spärrlista (SIS) över personer som inte är önskvärda eller anses utgöra "en risk för den allmänna ordningen, statens säkerhet eller någon av de avtalsslutande parternas internationella förbindelser". Uppfylls ej samtliga villkor måste utlänningen vägras inresa.

Mellan gränsövergångsställena ska de yttre gränserna bevakas med mobila enheter och på ett sådant sätt "att ingen frestelse att försöka undgå kontrollerna vid gränsövergångarna kan uppstå".

Inspektörer från Schengenländerna har det senaste året kommit på besök för att kontrollera om Sverige, liksom de andra nordiska länderna, klarar reglerna för medlemskap i passunionen. Dessutom har det operativa polissamarbetet utvärderats vid Rikspolisstyrelsen och polismyndigheten i Stockholms län. Till och med visumhanteringen på Sveriges ambassad i Jordanien har granskats in i minsta detalj av Schengeninspektörerna.

Som Schengenmedlem kommer Sverige inte att ha någon landgräns mot länder som står utanför, eftersom både Norge och Finland ansluts samtidigt som Sverige. Sveriges yttre gränser kommer att utgöras av hamnar, större flygplatser samt den svenska kusten i sin helhet. All sjötrafik som inte är turlistebunden och enbart går mellan Schengenstaterna ska kontrolleras. Enligt uppgift från Kustbevakningen kommer cirka 360 000 fartygsrörelser om året att beröras.

Vid samtliga flygplatser måste resenärer till och från länder utanför Schengensamarbetet, däribland de två EU-länderna Storbritannien och Irland, separeras från resenärer till och från länder inom Schengen. Vid de tre största flygplatserna, Arlanda, Landvetter och Sturup, har trafiken en sådan omfattning att terminalerna har Schengenanpassats för hundratals miljoner kronor.

Passkontrollerna blir efter den 25 maj långt fler än idag. I fortsättningen ska man även kontrollera passen för de avresande. Bara i Stockholms län har polisen fördubblat antalet personer som arbetar med gränskontroll inför Schengenanslutningen.

Men passkontrollerna blir inte bara fler, de blir också mer noggranna. Alla passkontrollanter i Schengenområdet tar hjälp av digitala avläsare, som automatiskt stämmer av alla pass-, person- och fordonsuppgifter med ett central Schengenregister i franska Strasbourg.

Kontrollanterna har ständig tillgång till alla personuppgifter i SIS, Schengen Information System, grundbulten för de utökade gränskontrollerna. SIS ska också användas vid de hamnar i bl.a. Karlskrona, Ystad, Göteborg och Stockholm som har trafik på icke-Schengenländer. Det blir även ett viktigt redskap för de mobila polispatruller som på t.ex. den skånska sidan av Öresund och längs ostkusten ska ersätta dagens passkontroller.

Inte bara brottslingar ska registreras i SIS. Passkontrollanterna kan också se om en viss person blivit avvisad eller utvisad från något EU-land. Redan vid årsskiftet började svenska myndigheter att mata in uppgifter i Schengens spärrlista över utlänningar som inte är välkomna i Sverige och därmed inte heller i övriga Schengenländer. På sikt ska polisen också läsa av fingeravtryck på dem som saknar resehandlingar. Via EU-ländernas Eurodac-register i Luxemburg kan polis och migrationsmyndigheter då se om en asylsökande redan sökt asyl i ett annat EU-land.

ID-kort istället för pass

I slutet av mars kommer Sverige att bli operativ medlem i EU:s passunion, det så kallade Schengensamarbetet. Vi kommer att slippa passkontroller vid gränserna till andra Schengenländer (dvs. alla EU-länder förutom Storbritannien och Irland, samt Norge och Island). I gengäld kommer vi att tvingas bära med oss någon form av identitetshandling som bevisar att vi är svenska medborgare och därmed har rätt att resa mellan Schengenländerna utan att visa pass när vi passerar de interna gränserna.

Enligt Schengenkonventionen (artikel 2.3) inverkar avskaffandet av personkontrollen inte på den skyldighet att inneha, medföra och visa upp handlingar och dokument som föreskrivs i staternas lagstiftning. Allt fler av Schengenländerna har infört obligatoriska id-kort. Det innebär att när man reser till ett sådant land måste man kunna visa legitimation där nationstillhörighet framgår.

Schengenstaterna är dessutom skyldiga (artikel 45) att bedriva s.k. hotellkontroll.

Denna innebär att hotellinnehavare, pensionatsinnehavare och innehavare av campingplats och småbåtshamn ska se till att utländska gäster fyller i registreringskort samt styrker sin identitet med godkänd identitetshandling (som visar medborgarskap; pass) uppvisas för logiföreståndaren.

Idag finns det inte någon skyldighet att inneha id-kort i Sverige. Det finns inte heller någon legitimation – förutom pass – med uppgift om medborgarskap som kan användas som resedokument.

Rikspolisstyrelsen menar att det när Sverige går med i Schengensamarbetet blir ännu viktigare än nu att kunna bevisa sitt medborgarskap och föreslår därför att ett nytt id-kortet ska införas där medborgarskap ska framgå. Det kan svenska medborgare då visa upp i stället för pass, om man utsätts för "inre utlänningskontroll" i ett annat EU-land.

Passfriheten inom Schengen blir därför illusorisk. När justitieminister Thomas Bodström skriver i Svenska Dagbladet att "En resa från Stockholm till Paris blir lika enkel som en resa från Stockholm till Karlstad", visar det att han inte känner till, alternativt ljuger om vad Schengenmedlemskapet medför.

Idag måste svenska medborgare ta med sig passet när vi reser till Paris. Efter den 25 mars slipper vi visa passet vid gränserna till Frankrike. Men i gengäld blir vi skyldiga att medföra pass eller annan identitetshandling där nationalitet framgår för att när som helst och var som helst kunna bevisa för franska polismän att vi har rätt att resa utan att visa pass!

Nordisk passfrihet hotas

Det vanligaste argumentet för Schengen är att den utgör en utvidgning av den nordiska passunionen till att gälla hela, eller i vart fall stora delar av EU.

Men skillnaderna är betydande. I Norden har länderna avskaffat passkravet för sina medborgare, men inte själva gränskontrollerna utan kan när som helst utsättas för stickprovskontroll. För de flesta svenskar är det förmodligen heller inte så viktigt att slippa ha med sig pass till Europa söder om Danmark, det är de ju vana vid. I verkligheten är det så att Schengen snarare hotar än utvidgar den nordiska passfriheten.

Om Norden följer Schengenavtalets tillämpningskonvention, vilket länderna har förpliktat sig att göra, måste även nordbor efter den 25 mars ta med pass, också vid resor inom Norden. Då införs en mycket omfattande registrering av alla utlänningar som tar in vid hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser. Eller som lägger till som nattgäster vid småbåtshamnar. Registreringskorten ska bevaras på logistället och kunna överlämnas till behöriga myndigheter när det behövs för bl.a. brottsutredningar eller för att spåra efterlysta eller försvunna personer.

Också medborgare i andra Schengenstater räknas i detta fall som utlänningar. Även nordbor som besöker ett nordiskt grannland måste således vid receptionerna uppvisa godkänd id-handling, vilket för skandinaver innebär pass. Det nya registrerings- och passkravet berör cirka tre miljoner svenskar som övernattar i nordiska grannländer varje år.

Rikspolisstyrelsen (RPS) har föreslagit att ett nytt nationellt ID-kortet ska införas till följd av Sveriges inträde i Schengensamarbetet. På ID-kortet ska medborgarskap framgå. Det kan svenska medborgare då visa upp i stället för pass, om man utsätts för "inre utlänningskontroll" i ett annat EU-land. Enligt RPS kommer sådana här nationella ID-kort att behövas för resor även i Norden.

Den 25 mars gick den nordiska passfriheten i graven. Det sker stick i stäv mot de ovillkorliga löften som utställdes då riksdagen godkände Sveriges anslutning till Schengenavtalet den 16 april 1998. I regeringens proposition uppgavs att Sverige ansökt om anslutning till Schengen "med förbehåll för att den nordiska passfriheten måste bevaras".

Gösta Torstensson