Ett kongressuttalande

På vänsterpartiets kongress i Växjö togs ett uttalande, "Socialistisk offensiv", som sammanfattar vänsterpartiets strategi de kommande åren. Eftersom antagandet av ett nytt partiprogram sköts till nästa kongress år 2004, så är förmodligen detta uttalande kongressens viktigaste dokument.

I uttalandet heter det att "Idag är vänsterpartiet det enda riksomfattande partiet som vill ha en socialistisk samhällsomvandling. Det är också idag den viktigaste ideologiska skillnaden mellan oss och socialdemokratin." Men vill verkligen vänsterpartiet ha en socialistisk samhällsomvandling?

I och för sig beslöt SKP (vänsterpartiets och Vänsterpartiet Kommunisternas föregångare) redan 1953 att överge den programmatiska formuleringen om nödvändigheten av en socialistisk revolution och införandet av proletariatets diktatur. SKP reducerades också till en vänlig pådrivare till socialdemokratin, en vänlig pådrivare som aldrig vågade fälla en socialdemokratisk regering. Det politiska arbetet koncentrerades alltmera till de politiska valen och församlingarna. I praktiken var partiet revisionistiskt.

Men det är sant: Under de olika partiledarna, oavsett om de har hetat Hilding Hagberg, C H Hermansson, Lars Werner eller Gudrun Schyman, så har det åtminstone i ord hittills hetat att partiet vill ha en "socialistisk samhällsomvandling". Men idag har partiledaren börjat sväva på målet till och med vad gäller retoriken. Programförslaget innehöll följande formulering:

Schyman tar tjuren vid hornen

"Genomförandet av socialismen kräver kapitalismens avskaffande … ." Denna formulering ansåg Gudrun Schyman i kongressdebatten vara förlegad. På sätt och vis tar Gudrun Schyman tjuren vid hornen och erkänner faktum, nämligen att vänsterpartiet inte alls kämpar för kapitalismens avskaffande. Problemet är bara att hon springer händelserna i förväg och därför råkade hon och hennes falang i vänsterpartiet ut för flera bakslag på kongressen.

Kriterier på socialism

Vilken är då vänsterpartiets praktik i dag? Partiet har alltsedan 60-talet betraktat alla stater som förklarat sig vara socialistiska och där huvuddelen av produktionsmedlen varit statligt eller kollektivt ägda, som socialistiska. Detta helt oberoende av om arbetarklassen i verkligheten hade makten i dessa länder. Detta ledde också till att vänsterpartiet betraktade Sovjetunionen och dess vasallstater som socialistiska ända fram till "kommunismens fall" 1990.

Det betyder att vänsterpartiet i Sverige alltid har krävt förstatliganden och värnat om den statliga sektorn i ekonomin. Men vad händer nu? I vårbudgeten godkände partiet utförsäljningar av statliga bolag för 153 miljarder till och med 2003. Enbart två av vänsterpartiets riksdagsledamöter röstade emot utförsäljningen av Telia. En av de vänsterpartistiska riksdagsledamöterna, Kalle Larsson, skyllde på nedskärningarna: "Jamen, beslutet var ju i praktiken redan fattat i och med att nedskärningarna på 90 miljarder klubbades igenom …" (Internationalen 22/00). Vänsterpartiet hade dessutom accepterat ett utgiftstak, det vill säga fortsatta nedskärningar inom den offentliga sektorn!

Vänsterpartiet medverkar alltså till att sälja ut statliga företag och därigenom minska den offentliga sektorn i Sverige. På vad sätt skulle detta var ett led i en socialistisk samhällsomvandling? Gudrun Schyman förstår däremot vart denna utveckling leder och tycker att vänsterpartiet lika gärna kan avstå från den socialistiska retoriken, som kan stöta bort en del väljare i jakten på att bli ett 20-procentsparti och dessutom regeringsfähigt. För att nå de 153 miljarderna krävs riksdagsbeslut om ytterligare utförsäljning av Telia, samt sannolikt av Nordbanken och Postgirot, vilket kongressen röstade emot. Det betyder att vänsterpartiets ledning kan få svårigheter att förankra fortsatt utförsäljning av statlig egendom i partiet.

V:s inflytande

I uttalandet sägs det också att: "Vänsterpartiets inflytande i svensk politik ökade dramatiskt efter valet 1998. Vi ingår i majoriteter som styr i drygt hundra kommuner och många landsting. På riksnivå har partiet haft ett direkt inflytande över regeringspolitiken via budgetförhandlingar och politiska uppgörelser. Vi har visat att vi är beredda att ta ett stort politiskt ansvar." Men vad har vänsterpartiet haft för inflytande egentligen? Förhindrade det utförsäljning av Telia? Nej. Kommer fortsatt utförsäljning av statlig egendom att förhindras? Stalltips nej. Lyckades vänsterpartiet ta bort utgiftstaket? Nej, partiet kanske minskade nedskärningarna från 95-96 miljarder till 90.

Vänsterpartiet fungerar tillsammans med miljöpartiet som gisslan i samarbetet med socialdemokraterna; det är socialdemokraterna som hela tiden anger färdriktningen, och sedan får vänsterpartiet vara med om att pruta eller höja på några anslag. Det är i för sig vänsterpartiets problem, om partiet nöjer sig med denna roll, men det har ingenting med revolutionär reformkamp, underordnad kampen för det socialistiska samhället, att göra!

Per-Åke Lindblom