Kommunistiska manifestet fyller 150 år

På den "gamla goda tiden", på 60- och 70-talet, höll vi reda på den kommunistiska rörelsens alla bemärkelsedagar. Men efter splittringen av den internationella marxist-leninistiska rörelsen 1977 och splittringen av SKP i Sverige 1980 och under den maoistiska rörelsens tillbakagång under 80-talet, så har vår ambition – och kapacitet – att hålla reda på alla dessa bemärkelsedagar blivit allt sämre. Det är kanske ingenting att sörja för den delen, eftersom många av dessa betraktelser bara ledde till spaltutfyllnad, texter, som "kunde skrivas med vänster hand i sömnen".

Varför då minnas att Kommunistiska Manifestet publicerades för för första gången februari 1848? Ett skäl är att det ger en förevändning att diskutera om Marx idéer fortfarande har någon livskraft. I november i fjol kom jag via internet (och "Ryska Posten", Stefan Lindgrens nyhetstjänst om Ryssland) över en artikel med titeln "Old spectre seen on Wall Street" ("Ett gammalt spöke har setts på Wall Street"). Artikeln är skriven av en John Cassidy och måste ha publicerats i någon vänsterliberal amerikansk eller engelsk tidskrift.

Artikeln är intressant – och rolig. John Cassidy berättar inledningsvis hur han träffar en gammal studiekamrat från Oxford, som har gjort sin lycka på Wall Street. De umgås och studiekamraten chockerar Cassidy med att säga: "Ju längre tid jag tillbringar på Wall Street, desto säkrare blir jag på att Marx hade rätt." Cassidy, som inte kan beskyllas för att ha någon naturlig dragning åt marxismen och som heller inte uppmuntrades att studera Marx ekonomiska teorier under sin tid i Oxford, beslutar sig för att plöja igenom Marx viktigaste verk under sin augustisemester.

Sagt och gjort. Han kommer naturligtvis underfund om att Marx är svårläst, men han konstaterar samtidigt att Marx historiesyn, den materialistiska historieuppfattningen nu är "så allmänt accepterad att politiska analytiker använder,…,utan referens". Cassidy påpekar också att Marx analys av hur kapitalismen alstrar en dyrkan av penningen har slagit in på ett sätt, som Marx knappast kunde föreställa sig. Det viktiga med Kommunistiska Manifestet, menar Cassidy, är inte dess förutsägelser om kapitalismens förestående undergång utan snarare dess beskrivning av hur kapitalismen fungerar. Redan i Manifestet tar Marx upp hur kapitalismen och den fria marknaden river ner alla slags barriärer långt före ordet "globalisering" blev uppfunnet. De massprodukter och den populärkultur, som stammar från den ledande kapitalistmakten av idag, exempelvis Coca-Cola, MacDonaldsrestauranger och Hollywoodfilmer tränger in i snart sagt varje hörn av världen.

Begrunda följande profetiska ord från Manifestet: "I stället för den gamla lokala och nationella självtillräckligheten och avskildheten träder en allsidig samfärdsel, ett allsidigt nationernas beroende av varandra. Och som det går i den materiella, så går det ock i den andliga produktionen. De enskilda nationernas andliga skapelser blir allmän egendom. Den nationella ensidigheten och inskränktheten blir mer och mer omöjlig, och av den myckna nationella och lokala litteraturen bildas en världslitteratur."

Efter andra världskriget har kommunikationerna expanderat våldsamt. Bilismens, flygets, telenätets, satellit-tv:s och internets utveckling har bundit ihop världen. och samtidigt krympt den. Denna utveckling har många goda sidor , speciellt för dem som vill utvidga sitt vetande, och det blir allt svårare för förtryckare att ostört fortsätta sin verksamhet. Utvecklingen har naturligtvis också många dåliga sidor, till exempel om stereotyp amerikansk kommersiell kultur ersätter genuin lokal kultur. Mångfalden kan få stryka på foten.

Men Marx ekonomiska teorier är så mycket mer: Kapitalismen livsnerv är en ständig ackumulation av mervärde , som de egendomsägande tillskansar sig. Detta ger vid den andra polen upphov till en överväldigande stor egendomslös massa. Samtidigt finns det en grundläggande motsättning inom kapitalismen, nämligen den mellan den privata tillägnelsen och produktionens alltmera församhälleligade karaktär (se kommunikationernas utveckling ovan). Detta yttrade sig i återkommande kriser och leder på den samhälleliga nivån till en ständig klasskamp Globalt sett har skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste länderna, eller skillnaden mellan de tio procenten rikaste människorna i världen och låt oss säga de femtio procenten fattigaste, aldrig varit större. Och vad värre är: Allt fler fattiga i världen känner till dessa skillnader. Det paradoxala är också att ju tätare världen växer samman, ju mer ekonomin "globaliseras", desto sårbarare blir också det internationella finanssystemet. Krisen i Sydostasien är den senaste påminnelsen. Kapitalismen kommer aldrig att bli krisfri och det går inte att utesluta möjligheten av en global finanskrasch.

Marx grundläggande analys av kapitalismen står sig. Det bästa sättet att fira hundrafemtioårsdagen av Kommunistiska Manifestets utgivning är kanske att läsa om ett originalverk av Marx. Vad sägs om förslaget?

Per-Åke Lindblom