Amsterdamfördraget 2:

Hårdare asylregler

En grekisk medborgare som blir förföljd i sitt eget land, ska inte längre automatiskt kunna söka asyl i ett annat EU-land. Det är innebörden av ett protokoll som ingår i EU:s nya Amsterdamfördrag.

En rad människorättsorganisationer kritiserar Amsterdamfördraget för att det begränsar EU-medborgarnas rätt att söka asyl. Ett protokoll tillfogas det nya unionsfördraget, som innebär att ett EU-land inte självständigt kan behandla en asylansökan från medborgare i ett annat medlemsland.

- EU-ledarna har struntat i varningarna från en rad människorättsorganisationer och FN:s flyktingkommissariat, som har påpekat att inskränkningen strider mot EU-ländernas förpliktelser enligt Genèvekonventionen, säger Brigitte Eanst, direktör vid Amnesty Internationals EU-avdelning i Bryssel.

Protokollet står enligt Brigitte Eanst i strid med såväl FN:s flyktingkonvention, Genèvekonventionen, som FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, där det stadgas att "envar har rätt att söka och åtnjuta fristad från förföljelse i ett annat land".

Spanskt förslag

Förslaget kom ursprungligen från Spanien, som vill förhindra förmodade ETA-terrorister från Baskien från att söka asyl i andra EU-länder. Förslaget fick snabbt stöd av Frankrike och Tyskland, medan andra EU-länder inte var speciellt begeistrade. Men spanjorerna fick som de ville.

I protokollet slås det fast att alla medlemsstater skall "anses vara säkra ursprungsländer i förhållande till varandra i fråga om alla rättsliga och praktiska syften som rör asylärenden". Alla ansökningar om asyl som har lämnats in i en medlemsstat ska som huvudregel inte beaktas eller förklaras tillåtna att behandlas av en annan medlemsstat.

I protokollet finns det några undantag från denna huvudregel.

• om en medlemsstat inte uppfyller sina skyldigheter enligt artikel 15 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
• om en medlemsstat inte uppfyller principerna i artikel F i Amsterdamfördraget: "Unionen bygger på principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen ...."

Om en medlemsstat ensidigt använder sig av dessa undantag från regeln om att en EU-medborgare inte ska kunna söka asyl i andra EU-länder, ska ministerrådet "omedelbart underrättas" och ansökan ska behandlas "med utgångspunkt i antagandet att den uppenbarligen är ogrundad".

Belgien emot

Belgien, som tidigare väckt Spaniens vrede genom att ge asyl till ETA-medlemmar, höll fast vid sin kritik mot förslaget. I en förklaring till protokollet förbehåller sig Belgien rätten att även fortsättningsvis pröva asylansökningar från medborgare i andra EU-länder.

För den spanska regeringen är ETA-medlemmarna terrorister som med våld försöker lösriva Baskien från Spanien. Själva ser de sig som frihetskämpar som kämpar för nationell självständighet.

Oavsett vad man tycker om ETA och deras metoder: Är det rimligt att alla EU-stater förbinder sig att aldrig bevilja asyl till grekiska värnpliktsvägrare eller baskiska, irländska eller korsikanska frihetsrörelser?

I ett öppet brev till EU-ländernas stats- och regeringschefer understryker Amnesty International att "ingen kan utställa garantier för att medborgare i det nuvarande eller ett utvidgat EU aldrig kommer bli tvingade att fly på grund av kränkningar av deras mänskliga rättigheter".

Amnesty menar att EU, istället för att vara en föregångare när det gäller efterlevnaden av Genèvekonventionen, sänder en mycket dålig signal till andra sammanslutningar av länder genom att begränsa asylrätten. Och detta vid en tidpunkt när antalet asylsökande internt i EU är mycket lågt.

- EU använder en slägga för att slå ihjäl en fluga och det är ytterligare ett uttryck för EU:s alltmer restriktiva flyktingpolitik, säger Brigitte Eanst från Amnestys EU-avdelning.

Gösta Torstensson