Stigslund 1963-1970
Kategori: Bengt-Olof Lindbergh, 2011, Kultur
Dikter i svit
1
Affe sa:
Om vakterna får tag
på barn, på byggena
så sätts barnen
i fängelse.
Mamma och pappa sa:
Det är absolut förbjudet
att leka
på byggena.
Absolut förbjudet
blev
absolut nödvändigt.
Jag kröp under
taggtrådsstängslet
och smög upp
på höghuset
och såg
stan, travbanan
folkets park, hamnen
och skogen.
Jag var sex år
och fylld av
lycka å spänning.
2
Nära höghusen ligger
en låg brun skola.
Där gjorde jag
skolmognadsprovet
jag klarade det inte
och blev utsorterad.
Mamma grät.
Pappa blev orolig.
Jag började skolan
i en klass med
utsorterade barn.
Det var barn
som inte kunde
sitta stilla.
Det var barn
som inte kunde
fokusera på en uppgift.
Det var barn
som inte kunde
lyssna på fröken.
Det var barn
som inte kunde
uppföra sig som folk, trots
kvarsittning
skamvrå
hemanmärkningar.
3
Ibland raglade
stupfulla män runt
på vår gård.
Vår vaktmästare
som var ordningssam
och humanist
lede hem de stuppfulla männen
som vilsne gångna barn.
De flesta vilsne gångna
var på en kort flykt
från vardagens dy.
Några vilsne gångna
var på en lång flykt
från vardagens dy.
De som var
på en lång flykt
var föraktade
även deras barn
och fruar
fick känna av
föraktet.
Affes pappa
hörde till de föraktade.
Affe krympte sin kropp
och slog ned blicken
som om han
inte hade rätt
att ta sin plats
i världen.
4
De hade slitna jeans
långt hår
och gröna arme jackor.
De rökte hasch
och älskade
Bob Dylan.
De sa att de
aldrig skulle bli
som dom
som bör i Stigslund
och bara
arbetar, ser på teve och sover
arbetar, ser på teve och sover.
5
I scouterna var två ledare
marxist-leninister.
De sa:
Sossarna, staten
och monopolkapitalet
har skapat tusentals Stigslund
för att samla ihop arbetskraft
så produktivkrafterna
kan utvecklas
och monopolkapitalets vinster öka.
6
De stora grabbarna
skröt över att de hade fingerpulat Tove.
De hade hållit fast
hennes ben och armar
och turats om
att fingerpulla henne.
De stora grabbarna
skrattade när de märkte
att jag inte visste
vad fingerpulla var.
De stora grabbarna
visade mig en tidning
med nakna män
och kvinnor.
Jag förstod ändå inte
vad fingerpulla var.
7
Från min skolbänk
såg jag Testeboån.
Jag såg på ån
och flög i väg.
8
Greta luktade illa
så vi kallade henne
för Snusken.
När soc gav Gretas familj
en modern lägenhet
slutade hon att lukta illa.
Då fick hon hetta:
Greta
den fula
och feta.
9
Elin var lång å slank.
Hennes hår var
långt och svart.
Hon dansade naken
i sin lägenhet.
Hon dansade med
långsamma svepande rörelser
i händerna hade hon sjalar
som fladdrade.
Elin
fick min kuk
att stå
och min barnvärld
att rasa.
Bengt-Olof Lindbergh
Diktsviten har varit publicerad i Proletären nummer 51/52 2009.