En högst marginell skillnad
Kategori: Redaktionen, 2004/2, USA-imperialismenHar presidentvalet i USA någon större betydelse? Skillnaden är marginell, eftersom demokraten John Kerry har lagt sig så nära George Bush som möjligt.
Valet har ingen betydelse för det irakiska folket. John Kerry stödde invasionen av Afghanistan och röstade för invasionen av Irak. Hans kritik mot Irakkriget gäller Bush-administrationens genomförande av kriget. Kerry menar att USA måste samarbeta mer med sina allierade för att få dem att ”dela bördan” i Irak. Kerry är för ökad upprustning, för fler anställda i krigsmakten och för att skicka en större ockupationsstyrka till Irak. Han är beredd att använda sig av tvångsutskrivning av soldater.
Kerry är lika lite som Bush beredd att ensidigt dra tillbaka de amerikanska trupperna från Irak. Båda företräder den amerikanska imperialismen och ser ett ensidigt och villkorslöst uttåg från Irak som lika förödande som nederlaget i Indokina. Båda hoppas att en irakisk quislingregering ska kunna upprätta en faktisk kontroll av landet och att USA senare ska kunna genomföra en ordnad reträtt som inte ser ut som ett nederlag.
Kerry är liksom Bush motståndare till Kyotoavtalet. Han kommer att fortsätta Bush-administrationens politik för Latin-amerika, både den aggressiva marknadsföringen av ”frihandel” och försöken att avlägsna besvärliga statsmän, som exempelvis Chavez i Venezuela.
Även inrikes är skillnaden marginell. Kerry kritiseras för att vara svävande. I fråga om Bushs hjärtefrågor, som motståndet mot fri abort och homosexuella äktenskap, har Kerry talat med dubbel tunga. Kerry stödde också Patriotic Act, de lagar som röstades igenom efter den 11 september 2001 och som radikalt inskränker de medborgerliga fri- och rättigheterna.
Det finns några punkter där Kerry skiljer sig från Bush. Han motsätter sig ytterligare skattelättnader för de rikaste två procenten; han vill höja minimilönen till 56 kr/tim. Han har lovat ”krig mot budgetunderskottet”. Hur detta ska kombineras med ytterligare ekonomiska satsningar på krigsmakten är oklart. Om inte Kerry höjer skatten så kan ekvationen bara lösas med nedskärningar i den offentliga sektorn. Kerry motsätter sig också Bushregimens planer på oljeborrning i Arktis, men har lovat att borra desto mer på andra ställen.
Om Kerry blir vald beror det på att tillräckligt många vill ha ”vem som helst utom Bush”. Kerry stöds idag av byråkratin i fackförbundet AFL-CIO, men också av större delen av den amerikanska NGO- och mediavänstern. För Kerry talar också de marginella skillnaderna i ekonomisk politik. Bland demokraterna finns också en betydande kritik mot Irakkriget.
För Bush talar att många väljare – även de som missgynnas av hans politik – fortfarande tror att hans politik ger USA större trygghet, speciellt mot ”terrorn”. För Bush talar också republikanernas större ekonomiska resurser och andel av massmedierna i valkampen.
Hälften av det amerikanska folket kommer dock inte att delta i valet. De anser att det går på ett ut vem som väljs. Det ligger mycket i det.
Redaktionen