Nya Arbetartidningen

Angela Yvonne Davis hade också en dröm som hon inte behövde klättra upp på berget för att se. Hon hade en dröm där hon stod med sitt karakteristiska vulkaniska afrohår. Det var strejk vid Berkeleyuniversitetet 1968 och San Francisco stod på huvudet.

Davis hade en dröm om att fri tillgång till utbildning skulle kunna tömma fängelserna och skapa nya möjligheter för den svarta befolkningen. Drömmen kallades Black Power, Black Panther, Black Consciousness, Black is Beautiful.

Hon var optimistisk, hon drömde.

-Vi hade bara 200 000 människor i fängelse i hela landet; Kalifornien hade det bästa utbildningssystemet i landet, från daghem hela vägen upp till högskoleutbildning, mindes nyligen Davis i ett samtal med den afro-amerikanska, som det nu heter, skrivargruppen Trotter Group i Palo Alto, Kalifornien, där Stanforduniversitet ligger.

De flesta som ville ha högre utbildning kunde få det. Studenterna tillkämpade sig rätten till öppna studier. Dörrarna till föreläsningssalarna och portarna till campus stod öppna. "We want the world and we want it know", krävde den halvlärde rövaren Jim Morrison från en dörröppning.

-Vi hyste en förunderligt stor förhoppning till utbildningssystemet, konstaterar Davis och en ängel trippar tyst förbi. Drömmen gick i krasch. Fångpopulationen i USA har tiodubblats; den har stigit från 200 000 till två miljoner. Vid valet i november var 13 procent av de svarta männen fråntagna sin rösträtt på grund av sitt kriminella förflutna. I Florida och Alabama gäller detta var tredje svart man. Alla amerikanska delstater, med få undantag, förvägrar inspärrade rösträtt. Men i 14 stater förlorar också tidigare interner rösträtten efter att straffet har avtjänats. En miljon har fråntagits denna medborgerliga rättighet på livstid. I nästa generation kommer upp emot 40 procent av de afroamerikanska männen att sakna rösträtt om trenden håller i sig, enligt Human Rights Watch.

Afroamerikanska män och latinos (dvs. som härstammar från Latinamerika) går idag oftare till fängelse än till universitet och college (motsvarar högskola ö.a.). Det finns idag fem gånger fler svarta män i Kaliforniens fängelser än på delstatens universitet; 44 671 mot 8767 enligt en studie som gjorts av Rockefellerinsitutionen Justice Policy Institute. Det finns 53 881 latinos i fängelse i Kalifornien; 30 454 latinamerikaner går på college.

Åter höjer Angela Davis en knuten näve och höjer sin röst. Mot USA:s förråande fängelsesystem.

-För det mesta tror folk att jag är en provokatör när jag kräver att fängelserna ska avskaffas, säger hon till Trottergruppens skribenter.

-Men det fanns de som trodde detsamma om kravet på att avskaffa slaveriet. Det fanns de som trodde att slaveriet alltid skulle finnas, att det var evigt. Om vi inte är villiga att föreställa oss en värld där fängelser inte framträder så hotande som idag, kommer vi aldrig att nå dit.

De flesta av oss kan inte föreställa oss det. De flesta av oss kan inte föreställa oss ett samhälle utan fängelser.

Angela Davis är den förre guvernören Ronald Reagans tidigare fånge. McCarthy-agenten Reagan fick henne utkastad från undervisningen vid UCLA i Los Angeles 1969. Och som medlem av det Moskvaorienterade Communist Party USA hamnade hon på FBI:s lista över de tio mest eftersökta, tills de lyckades spärra in henne på 16 månader på falska anklagelser, innan de slutligen lät henne gå.

Idag är hon fast anställd professor vid University of California – Santa Cruz i det undervisningssystem hon hade så stora förhoppningar om för trettio år sedan. Hon har gett ut sex böcker; minst en om förföljelsen av henne, If They Come in the Morning. Då hon gjorde någonting av sin nya dröm genom att arrangera en konferens om fängelseväsendet i det gamla svartapanterområdet Bay Area i september, kom det mer än 3000. Många av dem från de låginkomstgrupper som fängelserna har blivit ett instrument för att kontrollera.

I Kalifornien har kostnaderna för fängelseväsendet stigit med 60 procent på tio år – och då är inte de privata fängelserna medräknade. Samtidigt har utgifterna för utbildning, från daghem till gymnasium, stigit med 26 procent, medan har sjunkit med tre procent för högre utbildning.

Det kostar fem gånger mer att hålla någon inspärrad än att utbilda honom, 22 000 mot 4000 dollar om året. Kalifornien har byggt 21 nya fängelser sedan 1980 och bara ett nytt college. En välbetald fångvaktare får 50 820 dollar om året; en universitetslärare får 32 000 – 37 000 dollar. Och studenternas studieavgifter har stigit med 485 procent sedan 1980.

Detta är svart politik. Black Un-Power; Black is ugly. Från 1990 till 1997 började 217 färre afroamerikanska manliga studenter på universiteten i Kalifornien. I delstatens fängelser satt det 12 147 fler afroamerikanska män 1997 än 1990. 57 fångar för varje svart manlig student som försvunnit; fångar, som skulle ha kunnat klara sig med behandling för missbruk, rehabilitering och utbildning.

Davis menar inte att folk inte själv bär något ansvar och inte ska ställas till ansvar.

-Men om vi inte ändrar på det här, kommer vi kanske om tio år att vara tvungna att säga att det är tio gånger mer sannolikt att en svart man i Kalifornien hamnar i fängelse än går på college eller universitet.

Till slaveriet i fängelserna, till den nya afroamerikanska kolonin bakom gallren och bakom murarna, på livstid.

Peter M. Johansen