100000 familjer fast i fattigdom
Kategori: Bengt-Olof Lindbergh, 2001/1, Social och ekonomisk politikVart tionde barn i Sverige lever i fattigdom. Det visar en undersökning som gjorts av Tor-Björn Hjort och Taipo Salonen för Hyresgästernas Riksförbund.
Via intervjuer av fattiga så har forskarna kunnat urskilja sju fattigdomsfällor. Jag citerar Vår bostads (1/01) sammanfattning:
- En permanent känsla av att inte räcka till. En knapp ekonomi blir allt svårare att ta sig ur, knappheten har blivit permanent för många.
- Arbetssituationen. De som lever under knappa omständigheter arbetar ofta deltid, har vikariat, tim- eller projektanställningar.
- Boendet. Många bostadsbyten, men av defensiva anledningar. Minsta förändring av hyror eller inkomster tvingar fram en flytt.
- Osäker välfärd. Bidragssystemet förändras utan möjlighet att påverka eller förutse. Detta skapar en osäkerhet.
- Barnen. De vuxna sätter barnens uppväxt före sina egna behov, ger upp och lägger sin kraft på att ge barnen en bra uppväxt.
- Socialt beroende. För att överleva tvingas många låna pengar av släkt och vänner och blir därmed beroende av dessa.
- Avsaknad av socialt nätverk. De flesta fattiga familjer umgås endast med hushåll i samma situation. Ett utanförskap uppstår lätt.
I Vår Bostad 2/01 intervjuas två fattiga människor. Amir Memedov arbetar som timanställd busschaufför. Hans familj, fru och fyra barn i skolåldern bor i en femrummare som kostar 6 300 per månad. Amirs fru är långtidssjukskriven och har ingen inkomst. De månader Amir får arbeta för få timmar får han gå till socialen.
- Vi försöker att hjälpa varandra, säger Amir. Någon får bidrag den fjortonde och någon annan den sextonde och så vidare. På så sätt finns det alltid någon som har pengar.
Carina Eriksson arbetar som personlig assistent, hennes tjänst är på 65 procent. För att få ihop mer pengar arbetar hon även som timanställd inom vården. Hennes son är 14 år och har damp. Hon får ett trekvarts vårdbidrag för sonens handikapp. Eftersom vårdbidraget är skattepliktigt minskar det bostadsbidraget.
- Jag vågar inte ens ta mot bostadsbidraget längre, säger Carina. Sedan det nya systemet infördes har jag fått betala tillbaka 3-4000 kronor varje år. Pengar som jag inte ens har.
Carina och hennes son bor i en trerummare som kostar 5 100 per månad.
Carina har ett informellt skyddsnät av släktingar och vänner.
- Vi är flera fattiga mödrar som samarbetar i ett nätverk, telefonerna går varma inför skolutflykter så att barnen kan få ordentliga matsäckar eller låna ett par skridskor.
Carina känner tydligt av klassklyftorna i samhället
- Vi fick fribiljetter till teatern och kände hur folk tittade på oss och undrade hur vi hade råd att gå. En sak som skvallrar om din samhällsklass är tänderna. Jag har inte gått till tandläkaren på fem år, saknar fyra tänder.
Bengt-Olof Lindbergh